Vi fick kanske den bästa julen någonsin. Lugnt och skönt med massor av god mat och superfint väder med mycket utevistelse. Solen sken över det frostiga gräset vid sjön på julafton. Jag, mamma och Ville satt lutade mot fiskebodens vägg och insöp stunden med kaffe och lussebullarna jag bakade på lucia. Sen fick hundarna sig en riktig genomkörare. Naturen där vi bor bjuder på så otroligt många olika möjligheter och det gör träningen så rolig!

Dels skickade jag tjejerna på långa linjetag som de varit med och ställt ut. Vi utnyttjade traktorspåren ner mot sjön och Lyra som växt i självförtroende under hösten gick 270 meter utan att tveka. Bonnie som redan har ett självförtroende som heter duga fick en linje på 170 meter. Blev så glad när jag såg hur hon plockade dummyn sådär snyggt i farten och med fint grepp mitt över.

I tätt, högt gräs precis invid vassen pillade jag ner ett närsök med minidummies. Bonnie gick jag ut och satte i området, återgick till Lyra som satt kanske 50 m bort och därifrån bad jag Bonnie närsöka. Jag vill se att hon håller området lika bra på håll som när jag står nära. När det funkar klockrent sätter jag ihop det med dirigering och stoppsignal.

Lyra skickade jag 3 ggr till samma närsöksområde fast från en ny vinkel och längre avstånd vid varje skick. Hon gick som en klocka, min duktiga flicka.

I övrigt så har jag satt ihop delmoment till en helt ny avlämning för Bonnie där hon fryser med dummyn i min hand och bara släpper på tack. Är väldigt nöjd med hur fint hon tar sig an uppgiften. Jag har en hel del kvar i Bonnies grundutbildning och hade bara jag fått bestämma hade vi gjort allt på en gång ungefär. Men med en het hund i kopplet vet jag hur viktigt det är att skynda långsamt och fila på detaljer redan från början.

Vi har sen några veckor tillbaka börjat gå regelbundet på simträning hos Johanna på Liljedahls Hundhälsa. Jag är så himla imponerad och nöjd med beslutet att kosta på oss en hundfysioterapeut. Johanna är så himla duktig och har lärt mig jättemycket om den här rehabformen. Lyra tycker simmet är riktigt roligt och har varit en stjärna under inskolningen i poolen. Min duktiga fina Lyra, så otroligt lugn och enkel att ha att göra med i allt sånt här nytt. Bonnie har tagit några fler repetitioner på sig att bli självständig i poolen men snart kan jag nog kliva upp och låta henne simma utan mig i vattnet. Imorgon bär det av igen!

Coronaläget är fortfarande kritiskt, om inte värre nu än innan. Det innebär att valpträffar känns avlägset att organisera. Även om det är helt ok att träffas utomhus så är det för kallt för att ses någon längre stund ute. Blir ev någon kortare träff framöver för de som bor nära. Hoppas på bättre förutsättningar till våren att samla hela kullen som jag längtat så efter!