Stjärnkullen fyllde 1 år i måndags och det känns overkligt och fantastiskt på samma gång. Det har varit så otroligt roligt att följa den här kullen under året som gått. De har hamnat så rätt allihop och jag känner mig lyckligt lottad över vilka fina familjer valparna fått.

I december fyllde alla i ett anonymt formulär digitalt då jag ville utvärdera kullen lite närmare och anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Det var frågor om olika saker som jag tycker är viktiga för mig ur avelssynpunkt, tex föremålsintresse, skottreaktion, hälsa, rädslor, och egenskaper som följt valpen sen leverans. Även flera öppningar för personlig feedback till mig i min uppfödarroll. Resultaten var egentligen inte överraskande för mig, jag har ju god kontakt med alla men det kändes ändå otroligt härligt att sammantaget få bekräftat att den här kullen blev så bra. Vad jag däremot blev förvånad och tagen av var hur mycket cred jag fick. Jag är min egen största kritiker och det är en utmaning att hantera det. Att få så varma ord från valpköparna betyder väldigt mycket för mig. Det är så galet kul det här med uppfödning! Jag ska försöka ta mig tid att göra om hemsidan någon dag och presentera varje valp lite mer individuellt, vet att många är nyfikna!

Ännu en anledning att fira är att första röntgenresultatet kommit! Buckkeep Sirius är kennelns första röntgade hund och inte nog med det så slog han till med både A-höfter och 0 på armbågarna. Både jag och hans familj är förstås jätteglada. Nu är det bara 7 st kvar att oroa sig för och snart är det dags för mitt egna lilla busfrö att lägga sig på röntgenbordet, spännande!

Jag går i planeringstankar inför nästa kull och det är med stor förväntan. Lyras löpcykel blev lite förskjuten efter valpkullen för ett år sen så hennes senaste löp var i Oktober 2020. Om hon håller sig till sina 5,5-6 månintervaller som hon brukar så borde nästa löp komma i början av April. Att välja hane har förstås varit jättesvårt men han med stort H som står högst på listan känns klockren rakt igenom och jag har fått så fina referenser på honom. Jag vill låta några fler röntgenresultat från stjärnkullen trilla in först, sen ska jag presentera den här fina grabben på hemsidan och hur jag tänkt kring kombinationen.

I övrigt ligger vi lite lågt med uteträning nu av förklarliga skäl, istället går vi mer promenader och tjejerna verkar vara helt okej med läget. Lyra har någon slags high nu och är verkligen i sin mentala formtopp känns det som, vi har väldigt roligt tillsammans och hon leker mer än vanligt med Bonnie.

När det gäller Bonnie så är hon så härlig att jag måste nypa mig i armen ibland. Så explosiv och ambitiös i arbete men samtidigt så nära till lugn och fokus. För ett tag sen hamnade vi i någon fas där vi missförstod varandra ibland och hon blev väldigt fjäskig i sin känsla att jag förväntade mig prestation i något hon inte förstod. Det är nog nyttigt att ibland stöta på små gupp på vägen mot utveckling och mål. Man får tänka till och jag lär mig mycket av analysera och justera min roll som hundförare och tränare. Jag förstod ganska snabbt att det bara handlade om att jag var otydlig och hade orättvist höga förväntningar på henne i flera lägen. Så fort jag ändrade mitt sätt, blev tydligare och slog ner tempot så hamnade hon helt rätt i den där härliga fokuserade lugna attityden som jag älskar hos henne. Tänk hur enkelt det är egentligen, om man bara har lite självinsikt. Vilket nog också är den egenskap jag finner absolut viktigast hos människan som varelse.

Det var allt för denna gång, nedan följer veckans bildskörd 🧡🖤