Det blir av någon slump nästan regelbundet ett inlägg i månaden här, skulle vilja att det var oftare men livet kommer emellan förstås. Och plugga till veterinär gör man ju inte med vänster hand direkt. I stort sett all vaken tid går åt skolan och hundarna utöver mina vardagliga måsten, tur att man inte har någon sambo eller människovalpar att tänka på!

Jag satte igång tjejerna lite försiktigt idag efter vad som känns som en lång vintervila men det har nog inte varit mer än 6 veckor eller något sånt. Lyra var minst sagt taggad, det märks så tydligt på henne eftersom hon är så lugn i sin karaktär. Det blev först lite repetition av grunder för att checka av vad Bonnie minns och då var Lyra mest bollkalle. Sen pillade jag lite med fotgående och fokus på Bonnies position, hon har fått en ny belöningsplacering nu på baksidan av mitt lår och en position där hon har bogen bakom mitt knä. Jag tycker det är behagligt då jag kan vända mig ohämmat utan att riskera att kliva på henne vilket är viktigt i alla sammanhang där man måste markera flera apporter samtidigt. Lyras fotgående är en katastrof men det har varit ett medvetet val att släppa på tyglarna för att fokusera på att stärka hennes självförtroende i uppgifterna hon får. Jäklar vilken skillnad det blev i hennes tryck sen jag struntade i detaljer och fokuserade på att ändra känslan istället, då kom ju resten på köpet!

Bonnie höll ihop så himla fint idag, jag är positivt överraskad. Jag har alltid upplevt henne som samlad i träning men den svåraste störningen för henne är att sitta hos mig och se Lyra jobba i marken samtidigt som jag blåser och dirigerar. Det fixade hon klockrent idag utan en tillstymmelse till oro/byte av position. Hon hade bara den där koncentrerade uppmärksamma förväntan som hon brukar ha när andra hundar jobbar. Det är alltid svårt att veta vad utfallet beror på men jag hoppas att mitt grundliga upplägg på rutinerna kring träning/aktivitet och mitt fokus kring känslan hos henne kan ha gett den frukt jag får skörda nu. Otroligt roligt är det i varje fall!

Bonnie fick ett par markeringar på vall utan referenspunkter vilket blev en utmaning men det gladde mig att se hur hon kopplar på nosen och jagar i nerslagsområdet istället för att bara springa när det blir svårt. Idag såg jag tydligt att hon följde upp vittringen fint när hon låg rätt i vind och fick dummyn i näsan. Min duktiga flicka! Det är så himla roligt att träna en så ambitiös unghund som Bonnie.

Lyra fick ett blint linjetag på 200 meter över vall och dike sen ett stopp och dirigering in i ett för henne helt nytt område där jag medvetet väljer att inte blåsa stopp och närsök då jag tror att hon ligger rätt i vind och då ska kunna jobba självständigt vilket hon också gör. Hon springer rakare och längre av att jag avstår att utnyttja hennes höga förbarhet genom att blåsa in henne på centimetern till rätt område, tänk att det tog mig så många år att fatta det. Att känslan hos hunden ger så mycket uttryck i dens arbete, det är så självklart egentligen men jag har nog aldrig riktigt fattat innebörden på djupet förrän nu.

I övrigt har mina lojala, underbara valpköpare röntgat sina hundar nu vid 1 års ålder med glädjande resultat! Totalt 6 av 8 valpar är i dagsläget röntgade varav 5 st friade, jag är så glad och nöjd! Stort grattis till mina fina valpar och valpköpare! ❤️
Buckkeep Sirus HD: A (A+A), ED: ua
Buckkeep Gemma HD: A (A+A), ED: ua
Buckkeep Capella HD: B (B+A), ED: ua
Buckkeep Alasco HD: B (B+A), ED: ua
Buckkeep Bellatrix HD: B (B+B), ED: ua
Buckkeep Delta-Leonis HD: C (C+B), ED: ua

Tyvärr har alltså min egen Bonnie höftledsdysplasi och fått grad C vilket tog mig tid att bearbeta och jag har fortfarande lite svårt att veta hur jag ska förhålla mig till det avseende framtiden. Idén om att hon kunnat vara en kandidat för avel är nu helt utesluten trots att man säkert kan fixa en kull med index över 100 ifall man väljer ”rätt” hane, det känns inte rätt för mig. Frågan nu är om jag ska fortsätta satsa på Bonnie så dedikerat som jag gjort hittills avseende träning och framtida tävlingsmål. Det återstår att se, jag behöver låta det här sjunka in mer innan jag hittar en ny väg framåt.

Planeringen för nästa kull är igång lite mer definitivt nu när jag sett majoriteten av första kullens röntgenresultat. Jag har valt hane och kommer inom kort presentera honom och mitt tänk kring kombinationen här på hemsidan.

Ett axplock av bilder från den här gnistrande kalla vintern vi fick. Oj vad hundarna har njutit alltså! Lek i snön varenda dag utan undantag! Fotokvalitén är tyvärr riktigt kass men det får duga tills dagen jag sparat ihop till objektivet jag drömmer om.